På lördag förmiddag på väg in till Strängnäs för att handla mjölk och källsortera lite glas lät jag undslippa mig förslaget att kanske åka till Gilla Grilla i Västerås för att titta på grillar. Anna var med på noterna direkt och dagen blev helt klart annorlunda mot planerat.
Vi (mest Anna) har kollat på keramiska grillar i några år nu och särskilt på primogrillarna. Meathead på Amazing Ribs har skrivit flera utmärkta recensioner av grillarna. Läs gärna på om keramiska grillar. Häftiga egenskaper som att de klarar extremt stort temperaturintervall, de är snabbtända, håller stabil temperatur med mera gör dem högintressanta för den matlagningsintresserade. Trots det, det är en stor och dyr pjäs vi talar om, så fick vi lite beslutsångest när vi strosade runt bland grillarna och var tvungna till en paus på IKEA (jag åkte till IKEA frivilligt). Ett par timmar senare var tvekan över och vi lyckades på något sätt få in alla grejer i bilen. Här har vi packat upp själva grillen och påbörjat monteringen. Darth Vader-hjälmen i bakgrunden är pizzaugnen till webergrillen.
Allt medföljande från insatser via stålramar till skruvar var gedigna saker och monteringsinstruktionerna så lätta att jag förstod dem. Det stora kruxet här är att grillen är vansinnigt tung, över 91 kilo så tipset är att ta hjälp. Anna och jag grejade biffen precis men jag måste erkänna att det bitvis var nervöst. Vi pustade ut när monteringen var klar.
Förutom tyngden och otympligheten på grund av storleken så var allt extremt lättjobbat och det var inte mycket tid som förflöt från hemkomst till färdig grill. Den sedan tidigare planerade menyn bestod av gratinerad skrei med pilgrimsmusslor som vi skulle gjort i ugn. Uppenbart läge att testa grillen med andra ord.
Det verkar som att keramiska grillar uteslutande matas med grillkol och att de är extremt lätta att tända. Här har jag använt två tändblock som fick brinna i 5 minuter vilket var tillräckligt för att komma igång. Som alla grillar verkar dock även den här kräva någon form av ölintag vid tändning. Märkligt.
Det första jag reagerar på är hur snabbt vi är igång från tändning till grillning. Det andra är hur snabbt det går att reglera temperaturen. En justering av toppventilen och du ser nästan omedelbart en förändring av värmen. Efter att ha fått upp grillen i 200 grader slängde vi in gratängen på chans. Så klart fick vi inte till någon bränd yta och så drog vi pilgrimsmusslorna för länge. Rätt gott ändå.
Det är rätt okej att misslyckas på första försöket, men vi blev direkt sugna på att testa något annat. Andra försöket fick bli någon typ av efterrätt/nattamat i form av kycklingben.
Om gratängen var tveksam kan vi snacka framgång här. Bra grillyta, jättesaftiga och galet bra grillsmak. Det här är snyggt på allvar. Ser fram emot många, långa grillaftnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar