Fredrik Kessiakoff och Fredrik Emdén: Mitt eget race

Idag hade jag det stora nöjet att få lyssna till ett samtal mellan Fredrik Kessiakoff och Fredrik Emdén om deras bok Mitt eget race. Jag hade också äran att få mitt exemplar av boken signerat av båda herrarna. Väldigt nöjd och glad kan ni lita på. Kessiakoff framstår som en genomsympatisk person som gjort sitt bästa för att berätta så ärligt och öppet som möjligt om sin karriär.

En riktigt kul grej som jag är genuint stolt över är att Fredrik Emdén (som också råkar vara min kusin och som också är genomsympatisk) nämner Peter Hampus och mig som inspiratörer i tackdelen av boken.

Nästa riktigt kuliga grej var att Fredrik Kessiakoff, precis som mina vänner och kollegor, fick den där blicken där de ser ut som de pratar med en galning när jag nämnde att jag ska köra Paris-Brest-Paris. “Oj, det är sjukt långt” var kommentaren. Det kommer jag leva på ett tag.

Den här läsningen ser jag fram emot, och glöm inte: Köp boken!

Clos De Caveau Lao Muse 2009

Igår var det stor rökardag. Anklår, ankbröst och oxkinder har tillagats i bulleten. Kvällens kött, anklår, körde vi först naket 1 timme och 45 minuter i ca 100 grader. Här tillsammans med brösten.

Efter det så tog vi av brösten, som var färdiga, och hällde på ankfett på låren för konfiteringen, och samtidigt la vi på oxkinderna. En fråga är vad vi ska göra av det rökta ankfettet.

Efter att vi täckt låren med fett fick de ligga på ytterligare drygt fyra timmar på röken. Temperaturen pendlade mellan 105 och 115 grader. Slutligen blev det en kort vända i ugnen för två av låren, full temperatur på grill för krispigt skinn med snyggt resultat.

Till låren blev det en inte helt oäven, vitlöksstinn potatisgratäng. Tjusig!

Och slutligen blev det dags att korka upp och testa vinet, Lao Muse från Vacqueyras.

Det smakade inte alls som jag tänkt mig. Jag hade förväntat mig lite mörkare, köttigare toner. Istället går tankarna går mer åt Italien och Toscana än Vacqueyras. Det är fruktigt med distinkta körsbär, ljus och lite kartig frukt samt en hel del tanniner. Gott och det är klart att det matchar maten, men stilen jag föredragit och hade i tankarna var typ Domaine le Sang des Cailloux. Janne Tuba får lära sig research helt enkelt.

Korta noteringar om maten. 1 timme och 45 minuter var i princip idealiskt för brösten. Det var lätt att riva av köttet och det var väldigt saftigt och gott. Låren hade vi kunnat köra ytterligare en timme eller två. Kinderna återstår att testa.

Örebros 100-milare, anmäld

Vad kan vara bättre uppladdning inför Paris-Brest-Paris än att drämma av en 100-milare på bästa möjliga sätt. Örebrocyklisterna arrangerar det här fina loppet med start 9 juli och har även sett till att fixa med övernattning och käk kväll 1 och 2. Inbjudan här för den som har lust att hänga på (PDF-inbjudan). Jag är väldigt sugen på det här loppet och hoppas att det blir en perfekt start på semestern.

Emidio Pepe Montepulciano d’Abruzzo 2009

Ännu en flaska där Janne Tuba bara blir glad från första doft och smak, så jäkla gott! När jag karafferade så doftade det järn och lite jordigt, och doften fortsätter i den stilen. Supergod frukt, och smak och syra hänger ihop fint.

Till vinet lammfärsspett, baba ganoush, tahini, morötter och freekeh.

Och herregud vad det passar bra ihop, en helgjuten middag kan man lugnt säga. Ett vin att njuta långsamt, vi har mycket kvar i glasen än. Jorden och skiten fortsätter att hänga kvar och tanninerna drar lite lagom i tandköttet. Frukten drar sig tillbaka och det är lite mer skogstoner. Ingen Janne Tuba rekommenderar den här gången heller, men för vinnördar är det klart läge att testa. Ett vin att bli glad av!

Halvvättern

Efter gårdagens 20-milare, Slottsrundan, följde vi idag upp med Halvvättern på 15 mil, garminlänken här. Helt enkelt en strålande träningshelg för mig med två lugna lite längre pass. Känner mig också lite ödmjukad inför att det var så många som fick slita bara för att ta sig runt. Här en bild av en förväntansfull Anna innan starten.

Idag lugnt men med lite hagel och blåst. Imorgon löpning, Ursvik Xtreme.

3 x Ginger Beer

En gammal favorit hos Anna och mig är Fentimans Ginger Beer från bolaget, läskande och god med ett rejält ingefärabett som funkar finfint på verandan efter en cykeltur. Särskilt gott är det att blanda i lite Bacardi Limon, och när vi är på äkta festligt humör även dutta i en anings limes-saft och kanske en isbit. Väldigt bra (om inte bäst) sommar-/grilldrink.

Av en händelse råkade vi ha ett par flaskor ingefärsdricka av annat fabrikat liggande i kylen samt att jag stötte på en av mig otestad sort på Coop i Strängnäs förra helgen. Bacardi Limon finns alltid på plats.

På grillen låg en karré på indirekt värme med några körbärs-chunks på weberbriketterna. Under tiden såg vi på den förvånansvärt mörka Snow White and The Huntsman som visade sig passa exakt utmärkt till tre drinkar.

Först ut Grace Jamaican Style Ginger Beer inhandlad på Coop.

Och, jädrar, vad förvånansvärt gott det var. Bra ingefärssmak. Liknar Fentimans men betydligt sötare och funkar definitivt som drink.

Nummer två blev Belvoir Fruit Farms Ginger Beer, inköpt på det något hipstriga The English Shop i Söderhallarna.

Det här blev grilldrinkssejourens höjdpunkt med en rätt speciell smak som kanske inte passar alla, men som vi föll för. Det är ett rejält ingefärsbett. Torr och gräsig, nästan lite jordig i smaken. Mycket gott.

Och så till sist Breckland Orchard Ginger Beer with Chili, också den inhandlad på Söderhallarna.

Det här är den mest försiktiga. God ingefärssmak, men den saknar bett och känns lite blaskig jämfört med de andra. Chilin känns inte av alls och sötman är ganska försiktig. Gott, lite mesigt och något jag kan tänka mig att bjuda mamma på.

Kvällens vinnare så klart Belvoir, men jag undrar om inte favoriten fortfarande är Fentimans. De här två kan dock funka väl som komplement till varandra. Kvällen avslutades med karrén tillsammans med lite grillade grönsaker, potatisar, majonnäs och en AN/2.

Södertälje 200k, Slottsrundan

Vilken cykeltur! En fantastisk bansträckning och utmärkt sällskap gjorde det är till en minnesvärd dag. Som vanligt i randonnéesammanhang startade och slutade vi vid en mack. Tror att vi var ett 30-tal som slöt upp.

Efter det började den glammiga resan förbi en massa slott i Södermanland. Vi blev 9 stycken som drog iväg först och höll ihop till Södertuna slott. Två stycken valde att dra vidare direkt medans vi smarta typer självklart käkade slottslunch. Bra val. Då kontrollerna inte alltid var bemannade så fick vi ta foton som bevis på att vi varit på plats. Första kontrollen Nynäs slott.

Mellan kontrollerna såg Anders så här glad ut.

Men åter till det viktiga, lunchen! Jädrar i min låda och dra på trissor, men det är helt klart så här alla kontroller och depåer ska se ut.

Linneduk, linneservetter, personal som kommer med bröd. Var är misären, vatten- och luftskåpet på Statoil, varmluftstorken på toan på McDonalds, dikestuppluren? Vill inte veta. Till lunch serverades en toast Skagen och en god lax.

Därefter körde vi vidare mot Stallarholmen och Mälsåker. Här hade vi det enda som kunde liknas vid lite motstånd, fuktig substans i form av blött regn som gjorde oss våta i närheten av Skottvång. Ingen verkade nämnvärt berörd. Vid Mälsåkers slott påbörjades ett idogt selfiesande eftersom det var andra fotokontrollen.

Sådär höll även jag på med en massa trams och lölj.

Kort därefter, i Stallarholmen på Printz bageri så blev det dags för dagens fika. Skitbra. Till och med solen tittade fram och bara man hade rätt vinkel på kroppen så började paddingen torka en aning.

Sedan var det bara att jonna de sista 5 milen i lugn, ro och lagom trevlig väder. Alla voro nöjda.

Det här var den slappaste och skönaste brevet jag kört, ändå känner jag mig lite lagom mör som sig bör efter 20 mil i sadeln. Tack till trevliga gänget som höll ihop hela vägen.

Maj - sammanfattning

Cykelfokuset har fortsatt och det blev en duktigt bra måluppfyllelse i maj. Brevetserien är genomförd vilket innebär att jag för andra gången kan kalla mig superrandonneur samt att jag kvalificerat mig till Paris-Brest-Paris. 60-milaren blev också en intressant upplevelse där jag mådde duktigt illa och hade rejält ont de sista 18 milen. Förmodligen en nyttig erfarenhet och jag verkar inte lida av några kroppsliga men efter den pärsen.

Cykling: 25 mil cx och 127 mil racer.

Löpning: 11 pass på drygt 9 mil totalt.

Målsättningar i juni: Att hålla uppe kontinuiteten i både cyklingen och löpningen och att få till ett par längre pass på cykeln, det behövs. Vikten har pendlat runt 76-77 kg sedan januari och det är lite för mycket. Ner två kilo i juni. Dricka goda viner.

Första klubbtröjan för Randonneur Stockholm

Det är en stor dag, nya och första tröjan för klubben har kommit och är ascool.

Passa på att titta på framsidan för det är bara baksidan ni kommer se i framtiden.