Nu har även jag hakat på trenden med kassetljusstakar.
Gott nytt år!
Wohoo! Min fru, min kusin och jag lyckades alla bli anmälda till Gotland360 där platserna tog slut förfärligt fort. Verkar som att sidan hade lite tekniska problem med många multipla anmälningar och vi var inte med från början. Efter lite rensning verkar det löst sig. Vilken bra avslutning på året att få plats i bästa loppet!
Självklart måste listor, sammanfattningar och reflektioner upprättas och uttryckas i samband med nyår. Det har fått mig att fundera något över bloggen och vad jag har haft den till. Största grejen med dagbok har varit att kunna titta tillbaka på cyklingen och vindrickandet och minnas alla roliga stunder. Nästa grej har varit att jag faktiskt kunna googla på viner, få träff på mig själv, kunnat se vad jag tyckt och agerat därefter. I 100% av fallen jag följt mina rekommendationer har jag kunnat konstatera att jag har utmärkt, för att inte säga sanslöst bra smak. För vinet har bloggen alltså betytt en del, för träningen inget mer än ett bra sätt att minnas saker.
Nåväl, här kommer en listning med några slumpartade rubriker. Håll till godo.
Årets husvin: Xavier Grenache Vielles Vignes. Det här har blivit standardvinet som åkt fram vid både grillning, vanliga fredagskvällar med rester efter jobbet, pizzalagning och finmat. Supergott och prisvärt med sina 85 spänn.
Årets överraskning: Kom sent, var positiv och bestod i att det finns något som heter orangea viner. De hittills testade vinerna har gjort mig sugen på mer och detta blir säkert något att utforska bättre nästa år.
Årets etikett: Vad säger man. Belöningen efter 14 mils cykling i fabulöst vackert toskanskt landskap. Fortfarande otestat men det kommer vinet inte vara länge till.
Årets bubbel: Utan tvekan Louis Buillot. Fantastiskt bra och prisvärt och jag är sugen på att testa fler cremanter.
Årets trotjänare: Kevin Arnold. Obloggat vin som är lätt att tycka om och lätt att rekommendera till vem som helst. Trots 189 kr per flaska så är det prisvärt och gillat av alla som testat på min rekommendation.
Årets trotjänare nr 2: Don PX.
Årets vin jag varit mest förtjust i: Lurigt alltså. Det finns många goda viner därute men kanske en Seghesio Old Vine Zinfandel, eller, så här i efterhand en Leon Barral, eller varför inte en Vacqueyras som var så där god att man blev glad bara av att dofta på vinet. Självklart måste ju Tenuta Belguardo nämnas och sen… Jaja, gott med vin helt enkelt.
Värt att nämna är också att vi har en källare att lägga flaskor i numera och att jag försöker få lite ordning på vad jag lagrar med hjälp av CellarTracker (sök på Jannetuba om ni vill se vad som finns i källaren för tillfället). Ser fram emot dagen då vi inte bara sätter in flaskor utan även börjar göra uttag. Spännande tycker jag.
Konstaterade under dagens cyclocrosstur på Fogdö att jag säkert måste ta en fotokurs i hur man tar brucebilder samt att dubbdäcken fortfarande inte gör så mycket nytta.
Tubabruce.
Mr 29er-tubaskugga.
Grymt svårt det här alltså alltså. Tur att man inte är med i någon Rapha 500-grej eller nåt sånt.
Vi fortsätter med de orangea vinerna från Winetrade och häromkvällen blev det Ponka 2009 från Paraschos.
Rookie-misstag med inga anteckningar, men i alla fall. Fin doft med äpplen, citrus och cider i sig. Äppeldoften är mest närvarande och vinet är också bärnstens/mustfärgat. Associerar till Mickes hembryggda äppelmust vi testade förra vintern. Smaken fortsätter i samma stil med must/höstäpplen och det blir bara godare för varje glas jag tar även om jag var mer förtjust i den senast testade orangea flaskan. Grymt gott? Jajjemän. Något överprissatt? Yes box? Värt att köpa ändå? Ja, gillar man att testa udda viner med karaktär och att få en ny upplevelse så ska man beställa bums.
Funkade helt okej med restrevbensspjällen från den 23:e.
Här en lyrisk recension av 2007:an.
Sammanfattning: regn, massor med punkor, fippla med lagningslappar, sätta på sig blöta handskar, frysa och få slut på slangförråd. Men vi hade det rätt trevligt Erik, Felix och jag ändå. När det inte längre gick att rädda Felix bakdäck på grund av alla hål och att vi inte hade slangar tog sig grabbarna till Finninge och jag hämtade bil för att sedan skjutsa hem dem. Hutter!
Pojkarna jobbade bra.
Och så såg det ut under en ganska stor del av turen. Viktigt jobb att stå bredvid och dokumentera.
Duschen efteråt satt fint. Nu brasa.
Ända sedan vårt glada besök på utmärkta Ekstedt där vi för första gången fick testa ett orange vin så har jag velat prova igen. Eftersom jag är en smula genial så fick det bli tillsammans med julmaten, en massa olika rätter och smaker att brytas mot. Vi knäckte en Dario Prinčič bianco trebež 2009 som vi beställt via Winetrade och privatimport.
Årets julbord var kanske inte det mest ambitiösa men vi har ändå gjort fläskkorv, ankrilette, varmrökt lax, sylta mm. Kycklingleverterrinen, knäckebrödet och smöret kom som helfabrikat. Slappt! Röksetupen med en Weber Bullet och ett par termometrar för tillagningstemperatur och innertemperatur på det som tillagas.
Vi lagade julbordets skinka och lax under gårdagen samt passade på att slänga in lite revbensspjäll som vi tog på kvällen. Skinkan blev mycket saftig och lyckad. Hög sälta vid ytan, men så fort vi karvat in oss lite så smakar det väldigt fint.
Revbensspjällen blev också jättesnygga och goda men de hade behövt en något högre tillagningstemperatur i förhållande till skinkan och laxen för att nå rätt mörhet . Nåja, man kan inte få allt.
Vi korkade upp vinet och konstaterade att det var en snygg orange färg.
Härlig inte alltför stor doft av sherry och citrusfrukt. Smaken har också citrus i sig och påminner om grape tonic men bara om man tänker bort allt det dåliga med läskeblasken. Det finns en anings beska som faktiskt funkar och helheten är riktigt god. Vi serverade vinet något för varmt och efter att ha stått ute en stund och kylts av så kommer vinet verkligen till sin rätt. Det kompletterar i synnerhet fiskdelen av julbordet grymt bra. Löjrommen, sillen och den varmrökta laxen passar utmärkt, syrorna och tanninerna klarar den feta lite skarpare smaken fint. Borde också passa perfekt till typ sidfläsk. Gissar att serveringstemperaturen på sista glaset låg på ca 12 grader och det funkade bra. Till nästa gång kommer vi kylt vinet bättre.
Massor med julmat under kvällen och vi gjorde av med en bråkdel. Fina matlådor den främsta tiden.
Orangea viner känns för övrigt som en helt egen kategori som skiljer sig från rött, vitt och rosé (ett uttalande som jag baserar på ett testat vin). Fantastiskt kul att dricka och jag är sugen på att testa mer. Spana in det här inlägget för mer info.
På en grådaskig, regnig, blåsig och lite skitig julafton så finns det inget annat alternativ än att ta en liten myspyscykeltur. Självklart på egen hand eftersom det inte är så många som delar den åsikten. Pricken på sjön i bilden nedan är tre män i en båt som fiskade med kastspö precis vid lilla tösteröbron. Galningar!
Nu julgröt. God jul!
Ännu ett vin man blir glad av att dricka. Vinovis och Finare Vinare har skrivit bra om vinet.
Första trettio sekunderna efter att jag dragit ur korken är doften rejält skruvad med ett nästan murket, halvruttet stuk som sedan bara, poff, går upp i rök. Istället kommer en härligt köttig mörk doft fram vid karafferingen som gör att det vattnas i munnen.
Innan avsmakningen gjorde vi “chips” på grönkål i fritösen. I med kålen i frityrkorgen.
Sedan direkt ner i fritösen, hela tiden med skydd för omgivningen eftersom det börjar sprätta olja direkt. Fritering går snabbt och det bästa är att köra små mängder flera gånger. Låt dropptorka, salta och käka sedan. Mums!
När vi senare smakade av vinet associerade både Anna och jag direkt till Leon Barral även om det här är en lite lugnare upplevelse. Kanongod köttighet med mörka bär och örter. Ganska rejält med tanniner också och lagom syra. Passade utmärkt till kvällens mat, luffarbiff, pommes frites och bea. Köttet var förvånansvärt mört och smakrikt. Extra fin bild med lite jultingeltangel i bakgrunden.
En mycket hälsosam och kraftgivande kväll som var nödvändig för att kunna köra mtb:n så här tjusigt idag där vi bröt oss upp för den sista biten hala hällar.
Snodde bilden av mästerfotograf Erik W!
Tjoho! Kul i skogen och jag var långsammast som vanligt. Känns helt okej. Erik stod som alltid för genial guidning.
Kan konstatera att MTB dagen efter cx-tur dagen efter benpass gör mos av benen eller att det kan vara så att jag börjar bli gammal.
Idag var det en sådan där gång då tröskeln att komma ut var extremt hög, men det var ändå rätt trevligt under cyklingen, och sedan väldigt skönt att komma in. Otroligt sugiga grusvägar och en del nyupptäckta stigar på en hyfsat varierad rutt.
Cykeln ville ta kort paus i Märinge by.
Myspys i skogen vid Johannistorp. Micke kämpar tappert i terrängen.
Kan också konstatera att dagen efter benpass så är låren mos.
Gymandet verkar åtminstone ge något resultat vad gäller styrkan. Dagens övning:
Reps | Extension (kg) | Curl (kg) |
12 | 55 | 50 |
10 | 60 | 55 |
8 | 65 | 60 |
6 | 70 | 65 |
4 | 75 | 70 |
Sista 2 seten på curlen något fula och inte genomförda helt korrekt. Kul dock med ökningen mot min jämförelseomgång som trots allt inte är så många veckor gammal. Körde också full pyramid den här gången och vände med andra ord tillbaka hela vägen ned till 55 respektive 50 kg och 12 repetitioner. Tungt.
På Bicyclings web var det för ett par dagar sedan åter en artikel där uthållighetsträning på gym rekommenderas för cyklister, men jag är inte så säker på att det är rätt väg att gå för en gubbe. Istället funderar jag på att skrota trappan och gå in mer för få repetitioner och tunga vikter. Det borde benen klara.
Inlägget kan sammanfattas med haussat madiranvin som jag förväntade mig mycket av men som blev en besvikelse. Alltid läskigt när många tycker samma sak man själv undantaget men här kommer det ändå.
Flaskan åkte fram redan i fredags men åkte snabbt in i kylen eftersom det inte funkade särskilt bra med käket, kändes som att här krävdes feta såser och rejäla köttbitar. Så fick det också bli då Daglivs än en gång levererade grymma köttbitar, denna gång i form av ett par porter house-bitar. En metod som funkar riktigt bra är att salta tidigt, tjoffa in köttet bland fil och ägg i kylen och låta ytan på bitarna torka där.
Efter det är det bara att låta sin fru steka på dem häftigt och man får då en superfin yta och ljuvligt inre (köttet alltså, det från Daglivs). Servering med svartkål och bea.
Här kom besvikelsen. Tät men lite jolmig knuten doft var ändå okej. Smaken var dock rejält spretig med trist sylt på mörka bär, oangenäma syror som sticker iväg och tanniner som inte funkar. Inte särskilt gott helt enkelt. Det välförtjänt, i matsammanhang, föraktade ordet “fräscht” kommer inte i närheten av att associeras till. Fattar inte vad jag missar som andra ser (jag gillar ju till exempel Château Montus) och jag undrar om det är läge att köra ett långlagringsprojekt för test om kanske 10 år, eller om det bara är att acceptera att jag inte är kompis med det här vinet.
Vi ställer undan vinet och tar en Kanonkop Paul Sauer. Vilken skillnad! Fruktigt, gott och balanserat och funkar förträffligt till krubbet.
Dag 3, det vill säga idag, använder vi resten av vinet till att dels brässera anklår och dels till att testa det ytterligare en gång. Flaskan har stått öppnad och framme i rumstemperatur cirka ett dygn. Viss förbättring faktiskt och det slinker ner lite lättare. Ett glas från boxen med Côtes-du-Rhône känns trots allt mer attraktivt som drink innan maten och smakar också bättre. Till ankan blir det Sebastiani. Säkert kort.
Varför inte köra några mil på fastande mage? Kan vara bra med motionsträning på kaloriunderkott har jag hört så det var bara att köra igång med en tur runt Järva och Haga.
Långsamt och relativt tungkört. Typiskt för mig är också att när energibristen är för stor kommer de negativa tankarna krypande och träningen blir inte så kul då. Den här gången satte de in efter cirka en och en halv timmar.
Det bästa med sådana här pass är maten när man kommer hem. Mums!
Hade egentligen tänkt blogga om Château Bouscassé som verkar vara ett vin med mycket av det mesta. Flaskan passar också bra tillsammans med tomtar.
Det visade sig inte alls passa med kvällens plockmat med ostar, torkat kött, oliver och halstrad råbiff.
Nä. I med korken och öppna en ny flaska. Bouscassén får vänta en dag tills den får möta en redig köttbit med en rejält fet bea och kanske några bönor med vitlök. Istället fram med gamla hederliga Langhe nebbiolo Pio Cesare. Alltid gott.
Grymmast ikväll var i alla fall den halstrade råbiffen med tryffel från Cajsa Warg som ännu en gång levererar. Vansinnigt gott och mycket bang for the buck trots kilopris på 475 spänn. Handla där! Dessutom saluför de färska örter från Hornudden vilket borde göra alla andra argument överflödiga.
Funderar på om det inte är dags att bejaka min introverta sida ännu mer och helt enkelt dokumentera lite av min vardagscykling. Här kommer några bilder från förra veckans pendling.
Vandaler precis i närheten av jobbet. Usch!
Förtjusande cykel vid Hagaparken.
Myspys i Bergshamra.
Jordgubbigt, saftlikt, balanserat , gott, nästan genomskinligt men tegelfärgat för 99 spänn.
Lätt och elegant med schyssta syror passade helt okej till ricottaplättarna.
Serverades tillsammans med tomat, fläsk och broccoli.
Om jag kunde bestämma mig så skulle det bli en Janne Tuba rekommenderar eftersom det lutar åt det. Bra med vin för pengarna med potential att bli ytterligare ett husvin.
Det kom ett mejl: “RISERVATO ARRIVATI A L'EROICA 2013 135-205 KM - RESERVED TO WHO HAS COMPLETED LONG PATHS 205 KM AND 135 KM”
Det som var reserverat var 3 flaskor av L’Eroica-vinet för endast 40€ + 40€ frakt. Vem är jag att tacka nej? 3 flaskor på väg.
Den stod i ett ställ på Coop. Kände att jag behövde den.
Jag kommer både vara coolast och synas bäst på min pendlingssträcka.
Tjoho! Nu är de orangea vinerna här.
Funkade hur smidigt som helst med privatimporten. Janne Tuba nöjd. Kanske kan någon av dem passa till ricottaplättar med fläskkotlett.
Grusvägsrally på Tosterö med en hel del spännande spåriga isgatspartier som gav mitt liv den dos av vardagsedge som får betraktas som tillräcklig för helgen. Behövde endast göra ett bunnyhop eftersom övriga vägbommar var öppna.
Framme vid Hornudden (Cape Corno) stötte vi på Mats som kunde meddela att det finns platser kvar till morgondagens julbord. Tyvärr upptäckte jag att det börjar redan vid 12 och det funkar inte. Gå dit om ni har möjlighet för det är jättebra. Restaurangen ligger kanonfint vid stranden i närheten av en cykelparkering som också används som brygga.
Lattjo rutt.
En tämligen usel träningsmånad ersattes av en helt okej november. Det mesta i träningsväg har faktiskt känts rätt bra och cyklingen har varit kul. Redan nu tänker jag en del på nästa års utmaning, läskigt långt och kuperat. Har klarar man det?
Nu är det bara några knapptryckningar kvar till bokad resa tror jag eftersom vi är överens om att återigen ta en tur till Mallis på vårkanten för renodlad cykelsemester. Känns helt rätt.
En kul nyhet är att en mycket viktig blogg med mycket viktiga inlägg har uppstått. Håll utkik efter kolfiberdukar med mer. Kan bli intressant.
Cykling: Drygt 20 mil cx, och drygt 39 mil på pendlarjonnen. Mest pendlingsmil men helt okej ändå tycker jag. Utöver det turer på mtb:n. Fortfarande är jag lite försiktig sedan mina vurpor och spruckna revben. Irriterande att sådant så lätt sätter sig i skallen.
Löpning: 10 pass på sammanlagt drygt 10 mil. Förvånansvärt trevligt att lubba utan några större mål eller avsikter med löpningen. Fortsätter så.
Gym: Perfekt måluppfyllelse med 2 pass per vecka, det vill säga 8 totalt. Av någon anledning är inte styrketräningen ohyggligt tråkig utan den kan snarast beskrivas som nästan angenäm. Har lyckats öka vikten i alla övningar utom bänkpress.
Kost och vikt: Blä. Ingen måluppfyllelse alls för vikten ligger stabilt eller möjligtvis något ökande. Jag har helt enkelt varit ett slappt överätande fetto på helgerna med värdelös disciplin på vardagarna. Märkligt.
Vin: Mycket bra med bubbelprovning. Mer sånt. Dessutom har jag beställt orangea viner som, fick jag reda på idag, är på plats för upphämtning på systembolaget i Strängnäs. Bra vinmånad helt enkelt.
Målsättningar december: Överleva alla julbord, jobbfester, all glögg och allt julgodis/käk/öl med mera. Vore kul att lyckas med 8 styrkepass också men osäker på hur det ska gå till. Seriösare träningsmål får komma med det nya året.
Efter gårdagens bedrövelser fick jag mig en riktigt trevlig cx-tur idag på Fogdö.
Nöjd gubbe nr 1.
Mot slutet av turen började det blåsa galet hårt. Inte sedan Gotland 360 2010 då det blåste 17 m/s rakt mot har jag gått ner på lilla klingan på grund av vinden. Kränkande!
Nöjd gubbe nr 2, bryggcykling.
Första turen på cx i Strängnäs och slutsatsen är att det verkar finnas en massa grusvägar och cx-vänlig stig att upptäcka. Nu chips!