Siljan runt

Efter förra årets misärrunda med snöblandat regn, låga temperaturer och allmän blåsighet så var förhoppningen att få åka ett Siljan runt med möjlighet att njuta av turen. Så blev det. Eller snarare så blev det en brakande succé. Vi lyckades hålla ihop gruppen perfekt med mjuk och fin körning och nästan ingen gång som någon skrek lucka. Vi delade upp klungan i 2 delar: en framtill där vi var 6 stycken som roterade och en grupp bakom där 5 stycken roterade. Det var ett vinnande koncept och vi blev 9 stycken som kom in samtidigt. Garminlänk här.

På fredag eftermiddag stressade vi iväg, dumpade katten hos mina föräldrar i Västerås och satte av mot Bäcka herrgård utanför Orsa. Mysigt ställe med fina omgivningar och lätt att rekommendera. Laddning medelst promenad och chokladmumsande. Orsa i bakgrunden.

Som vanligt på motionslopp så var det jättetidig starttid. Tydligen ska det vara så har jag hört. Trots det var det ett piggt och taggat gulgrönt gäng som samlades på morgonen.

Sedan gick körningen fantastiskt bra och vi satsade hela tiden på säkerhet. Vi lade oss inte bakom någon annan klunga och vi släppte inte heller in någon annan i vår klunga. Tyvärr var det en man, förmodligen orutinerad, som körde väldigt märkligt och försökte tränga sig in mellan leden eller ligga väldigt nära. När vi som var samspelta gjorde en liten inbromsning var han inte alls med i matchen och körde in oss med vurpa som resultat. Hoppas det gick bra för honom, vi andra klarade oss utan en skråma.

För mig var det här en ganska lugn tur men det känns enormt tillfredsställande att köra med en klunga som fungerar så bra och där alla som skulle komma in samtidigt i mål också gjorde det. För några, både i 1:a och 2:a grupp, var snittfarten riktigt utmanande och deras prestation desto större.

Så här glad var jag i mål.

Anna var också nöjd med att ha kört i högsta snittfarten någonsin och gjort det på ett så långt lopp som Siljan.

Coach Conny längst till höger höll ordning på oss och kan vara nöjd med resultatet.

Hela gänget här nedan utom Anders som valde att hålla sig undan. Tyvärr är stilmedvetenheten inte så stor. Hjälmar på trots att cyklarna är mer än 50 cm bort, ventilhattar inte borttagna, stora sadelväskor och annat med mera (kan inte ta upp hela långa listan här). Det får vi jobba på till nästa år.

Järva–Upplands Väsby

Hempendling med rejäl omväg över Järvafältet till Upplands Väsby. Det är ett privilegium att ha naturen nära inpå knuten och kunna sticka iväg på en runda direkt efter jobbet. Ikväll blev det en rutt av Bruce från Happy MTB (i alla fall den viktiga sträckan från Akalla till Upplands Väsby). Turen innehåller grusvägar, lite asfalt, ängar och stig i skön blandning. De två bilderna nedan är tagna typ 10 meter ifrån varandra där jag precis kommit från ängsmark och är på väg att köra in i ett parti med stig.

Lite väl skakigt för att ha en tung pendlarväska monterad på sadelstolpen, men sånt ska ju inte hindra en spontancrosstur efter jobbet.

Tyvärr är sista biten mot Upplands Väsby inte cykelbar på grund av någon form av byggjobb. Som tur är gäller det bara en kort bit, men jag tänkte ändå se om det inte finns någon finare alternativrutt än asfaltsvägen jag körde nu.

Hela vägen upp till Upplands Väsby är riktigt fin, sedan kommer ett tråkavsnitt vid Rotebro och Helenelund. Därefter är det åter Järvafället med lummig grönska och fina stigar/spår/vägar. Tyvärr inte ett skarpt ställe i bilden nedan, men det var fint.

Ber om ursäkt för att det inte finns med någon ko på någon av bilderna.

Börjar bli taggad inför 60-milaren 8/6. Till helgen Siljan runt på lördag och ett pass på söndag. Därefter blir det nog rätt lugnt i hopp om att benen kommer vara fräschare, starkare och snyggare än någonsin inför den läskiga breveten.

Myspys med Richard

Jätteblåsigt, jätteblött och jättekul (nja, kul i alla fall). Vi höll ett fint lagomtempo men med hjälp av vädret blev vi ändå trötta och nöjda.

Nu grillning i regnet. Kamben, coleslaw och julmust på menyn.

Fikatur till Björnlunda

Äntligen en träning med klubben. Breveter, partaj och trädgårdar har kommit emellan men idag blev det av, en nätt liten tur till Björnlunda. Fin och bra klungkörning och det känns som att vi utvecklas hela tiden. Gänget som ska till Vätternrundan har nog goda möjligheter att klara målet på 10 timmar.

Roggebageriet har helt plötsligt blivit cykelintresserade och bjuder på kaffe innan träningen. Grymt bra tycker vi och förmodligen en bra affär för alla parter.

Ordning och reda i klungan.

Coach Conny såg nöjd ut.

Enda klagomålet är att det måste bli mer fantasi på fikaställen och mina egna val där. Köttbullsmacka igen (satt i och för sig inte helt fel).

Jämrans fin dag för fikatur.

Vid hemkomsten följde ett stenhårt pass skötsel av fastighet, därefter nedvarvning med god mat och god dricka. Först en Duvell tillsammans med grillningen.

Därefter Seghesio Old Vine Zinfandel tillsammans med vårkycklingarna, sparrisen och salladen med getost och krutonger. Vansinnigt gott.

Skönt avslut på en skön dag. Imorgon blir det högre tempo antingen på egen hand eller med Richard för att få lite fart på benen.

Radici Taurasi Riserva 1999

Under vår resa 2007 till Amalfi ficka Anna och jag upp ögonen för flera viner från Kampanien på druvor som Falanghina, Greco Di Tufo och Aglianico. Den senare provade flera av från Tuarasi och vi blev förtjusta.

Kvällens vin, Radici Taurasi Riserva 1999 (299 kr), uppskattades av hela familjen.

Mycket fin färg och närmast genomskinlig i glaset med brunaktig tegelfärgad kant. Doft av stall/tobak och örter. Balanserad smak trots tanninerna. En hel del hetta/svartpeppar parat med örter. Mina inte jättevinintresserade kompisar rekommenderar jag att prova något annat. För nördarna rekommenderar jag test. Finns flera recensioner med höga betyg till vinet.

Till detta focaccia och biff tillagad på sedvanligt sätt sous vide och sedan stekt och blåslampad. Gott käk och gott vin.

T10 återföreningen

Det segerrika och glamorösa teamet (eller i alla fall hälften av det) som var på allas läppar Vätternrundan 2012 återförenades idag för att kränka alla sopor ute på Ekerö.

Helt fantastisk utsikt längst bak i klungen. Det här kan man inte få någon annanstans.

Otroligt snygga även framifrån.

Det här blev nästa för mycket för mig.

Tack för en bra tur!

40-milare från Tumba

Gårdagens 40-milare blev en fin cykeltur och innebar personligt längdrekord på cykeln för mig. Precis som under och efter 30-milaren för 2 veckor sedan så kände jag mig oförskämt fräsch under hela rutten. Gårdagen erbjöd också lugnare tempo och lite mer paus vilket nog var lika bra det.

Samling tidig morgon vid Statoil i Tumba för gemensam start 06:15. Var nära att missa avfärden efter rundans första stopp vid Sillekrog. Snabbstopp och långa toabesök funkar inte så bra ihop helt enkelt. Hade varit trist med solokörning så tidigt.

Nästa stopp var Söderköping och på vägen dit en färjetur över Bråviken. Här diskuterade vi pizzans allmänt goda och hälsobringande egenskaper och varför den är så optimalt randonnerurkäk.

Obligatorisk klungbild nedan med gårdagens hjälte Amir som mot slutet (typ sista 15 milen) fick klara sig med ett trasigt kolfiberstyre. Styret knäcktes på båda sidor efter påhälsning i ett hål på en sträckans grusvägar och därefter var han tvungen att hålla händerna mot mitten av styret hela tiden. Otroligt starkt jobbat. Imponerande.

Lunchstopp i Rejmyre precis vid glasbruket.

Självklart pizza. En sann gastronomisk höjdpunkt.

Andra halvan av banan bjöd på en hel del fantastisk vyer. Ordet “wow” förekom 43 gånger, “pastoralt” 27, “fantastiskt” 12 och “sjöutsikt” 2. Någon kom på att någon kanske borde ha tagit några bilder. Tyvärr dök frågan upp lite otajmat eftersom det inte finns något pastoralt med en pisspaus.

Så här dagen efter så känns det rätt bra i benen. Skönt med lite soffcykling framför Giro d’Italia.

För att fullborda brevet-serien så återstår nu en 60-milare och första chansen blir 8 juni från Täby. Just nu känns det som att jag kommer köra.