Biodynamiskt vin, nja

Länge har jag förvånats över vilken okunskap och undfallenhet att beröra ämnet biodynamiskt vin det verkar finnas inom vinvärlden. Om det nämns så brukar det vara i vaga positiva termer som att bonden påtar lite mer manuellt i jorden, eller att det verkar vara lite mer naturligt. På vinhandlarsajter jag nyttjar så är kan det vara en del av marknadsföringen av ett vin och bland alla de skribenter jag läst eller följer kan jag på rak arm bara påminna mig om en som tar tydligt avstånd, Johan P mat & vin. Han verkar hålla en något mer strikt linje än jag, och all heder åt honom för det, för vi gör alla olika bedömningar om och när vi är beredda att acceptera något. Jag till exempel bojkottar Saltå Kvarn, men beställde nyligen hem ett gäng viner där några av dem marknadsförs som biodynamisk odlade (jag vet, jag är rätt inkonsekvent och irrationell).

Vad är då kruxet med biodynamik och antroposofi? Tja, det varierar nog rejält och det har verkligen inte med kvaliteten på vinerna att göra. Kanske går det att dela in i några steg (jag har egentligen ingen aning om utbredningen av varje steg, men det hindrar mig inte från att gissa hej vilt).

1. Jordbrukaren påtar lite mer naturligt i jorden. Det här alternativet finns nog inte i verkligheten och marknadsförs knappast som biodynamiskt, men det är så det omtalas emellanåt i diverse poddar och bloggar, men förhoppningsvis är det väldigt få som tror det.
2. Jordbrukaren anammar de magiska bitarna av antroposofin. Det här är fortfarande harmlöst, dock väl så fjantigt. Här använder sig jordbrukaren av diverse preparat som skall ha positiv inverkan på odlingen. Till exempel tillverkas ett preparat genom att pressa in röllekablommor i urinblåsor av kronhjort som sedan placeras i solen under sommaren, i marken under vintern och sedan grävs upp på våren. Av preparatet används sedan 1-3 gram i gödsel som grävs ner i hål på lagom avstånd från varandra. I det här steget börjar saker och ting bli seriöst idiotiska, men jag tycker ändå att det är relativt harmlöst. Det räcker också med att fippla med de olika preparaten på rätt sätt för att uppnå Demeter-certifiering och därmed få marknadsföra sig som biodynamiker.
3. Jordbrukaren väljer helt bort beprövad vetenskap och ger till exempel homeopatiska preparat till sina djur. Nu har vi nått gränsen där biodynamiken och antroposofin blir obehaglig (och värre skall det bli). I de här fallen får djuren alltså helt verkningslösa preparat vid sjukdom, helt enkelt djurmisshandel. Tyvärr är det här nog relativt utbrett i någon form av missriktad tro att det är för det bästa. Men! Det skall också sägas att även om djuren inte får sina sjukdomar behandlade så har de det garanterat bättre på en antroposofisk gård än vad någon fjättrad höna eller fixerad sugga har det. Två fel gör dock inte ett rätt.
4. Det här steget gäller sammanslutningar likt Vidarkliniken som är rabiata motståndare till vacciner. Jag gissar att för de flesta läsare av den här bloggen så är punkten självklar. Vi vill inte ha mässling och smittkoppor tillbaka, så, för sjuttsingen, säg ifrån!
5. Sista steget på vidrighetsskalan berör de som helt och hållet gått in för antroposofins och biodynamikens grundare Rudolph Steiners raslära. Jag vet inte hur utbrett det är men räknar ändå med att den genomsnittlige biodynamikern klädsamt nog inte vill kännas vid det här. Dock är rasläran en viktig del av antroposofin som bland annat lär oss att folk med “svagt utvecklat jag-väsen…de var som växter…Därför är negrerna svarta”. Den vita rasen var så klart bäst. Yes liksom!

Så hur ska man då förhålla sig till de här stegen? Inte vet jag är det enkla svaret. Steg 1 och 2 känns nog så harmlösa, och egentligen har jag svårt att hysa något större agg även om jag ryser vid tanken på allt magiskt tänkande och new-ageigt flum.

Steg 3 tycker jag är knepigast där snedvriden ideologi/kunskapsförakt gör att djuren inte behandlas korrekt. Samtidigt äter jag Kyckling Curry från närmaste thai-restaurang där kycklingen garanterat haft ett värre liv än någon slumpvis vald kossa från en biodynamiskt driven gård. Här är jag inne i processen att skärpa till mig med var maten på tallriken kommer ifrån, men jag är verkligen inget föredöme än.

Steg 4 och 5 är nobrainers. Direkt farliga idéer där konsekvenserna då och då visar sig lokalt (till exempel i trakterna kring Järna) i form av något mässlingsutbrott eller liknande.

För den som vill läsa mer om antroposofi och biodynamik rekommenderar jag följande läsning att börja med:

• Föreningen Vetenskap och Folkbildning om Rudolph Steiners raslära.
• Wikipedia om biodynamiskt jordbruk.
• Dan Tilerts mycket läsvärda blogginlägg “Biodynamiken, antroposofin och varför inte”.
• Allting etiketterat antroposofi på Faktoider. För den som orkar läsa en stund nämns bland annat att senaste utbrottet av polio i Sverige var så sent som 1977 (inträffade så klart i Järna).

Vart på skalan/stegen var och en hör hemma i sitt gillande (eller avståndstagande) borde inte vara oreflekterat. Jag hoppas att i alla fall några av er som läser det här funderar ett varv till på vad ni handlar och stoppar i er och kanske läser vidare i några av länkarna ovan. Återigen så är jag ingen förebild här, snarast tvärtom med tanke på att jag gjort en hel del inlägg om biodynamiskt odlade viner.

En undran också. Det vore verkligen intressant att veta var på stegen ovan de olika vinproducenterna finns. En naturlig början vore att se på bolagssortimentet, men för mig även en del producenter som jag handlar av regelbundet från diverse vinhandlarsajter. Hojta till den som vet och jag kanske börjar nysta i någon ände.