Xavier Grenache Vielles Vignes

Grillvin, check. Janne Tuba rekommenderar, check. 85-kronorsvin som levererar.

Skönt söt doft som påminner om viol/salmiak-pastiller. Jag läser alltid bloggar och recensenter innan jag skriver om något vin och de allra flesta pratar om mörka bär och fyllighet i det här fallet. Håller inte med, utan lutar snarare mer åt örter och kryddor. Bra eftersmak, om än inte jättelång. Drygt medelfylligt och bra balans. Det här är ett vin jag törs rekommendera till alla i bekantskapskretsen.

Vinet passade utmärkt till den grillade och blodiga diafragman som vi serverade ikväll.

Annas kommentar för kvällen: “Nästan bättre än Château Mont-Redon”.

30-milare från Tumba, mitt andra Brevet

Succé. Det gick riktigt bra att jonna 30 mil utan att runda en sjö och jag känner mig förvånansvärt fräsch efteråt. Fram till lunchpausen på Oskarshälls café var vi ett gäng på cirka 10 som höll ihop. Toni och jag som kände för en kort paus stack iväg i full fart innan de andra var klara och blev sedan aldrig upphunna. Det var ett riktigt kul partempo som bitvis gick undan fint.

Ett trevligt gäng förväntansfulla randonneurer vid starten i Tumba. Inga problem att komma in i gruppen.

Randonneurer som fikar.

Randonneurer som cyklar.

På Oskarshälls café gillar de muggar. Det tyckte Nicklas skulle framgå på bloggen.

Förutom muggar hade de också klassiska köttbullsmackor. Önskar också att jag hållit på med långcykling som barn för man får dricka så mycket läsk man vill utan att någon säger något.

Efter 28 mil fick vi äntligen lite paus. Fin marginal till färjeavgången.

Två av skälen till att jag älskar min fru (chips och Duvel i en ljuvlig kombination efter 30 mil på cykel kan få vem som helst att gå i spinn).

Nu är det bara att ladda om till 40-milaren om 2 veckor.

Bodegas Bordoy Sa Rota Crianza, Pla i Llevant

Man kan inte åka utomlands utan att köpa med sig lite lokala delikatesser, i det här fallet en respektingivande flaska rödtjut i €8-klassen från Mallorca.

Associerar till något annat vin när jag doftar på vinet, och jag tror det är Allesverloren Tinta Barocca, men det kan jag inte gå i god för. Smakar inte som det doftar utan är härligt söt och godisaktig och inte alls dum. Åt mörka bär-hållet och slinker ner finfint.

Gott käk till vinet och torsdagskvällen känns komplett.

Imorgon blir det laddning inför 30-milaren från Tumba.

Strängnäsrundan

Inte riktigt återhämtad från Mallorca ställde jag mig igår på startlinjen för 2013 års upplaga av Strängnäsrundan. Planen var att ligga långt fram och försöka med utbrytningar och så blev det också. Problemet var bara att vi aldrig lyckades komma iväg tillräckligt många och tillräckligt starka, utan istället gled vi in ett gäng på ganska många glada cyklister mot målområdet för spurtstrid. Min dåliga taktik hade tagit på krafterna och jag hängde inte med i svängarna utan slutade som femma eller sexa (oklart med resultaten). Helt okej, men det stör mig att jag bara gav upp i spurten när jag såg vinnaren segla förbi. Jag hade absolut inte rått på honom men en eller par placeringar bättre kunde jag varit.

Nåväl, jag var rätt nöjd i alla fall.

Lärdom för framtiden är att en påse chips (mmm 300 gram grillchips), pommes frites och massor med entrecote visserligen är mycket näringsrikt och nyttigt men kanske inte optimalt för magen som uppladdningskäk dagen innan.

Bara att ladda om till nästa mål som är en 30-milare på lördag.

L'Avenir Grand Vin Pinotage 2005

Mallorca var suveränt, men käket gick inte upp mot det vi gör hemmavid. En kväll som ikväll när det är dagen innan race (Strängnäsrundan) så är ju uppladdningen också viktig att tänka på, och vad kan vara bättre än att efter de goda grillchipsen ordna fram lite god entrecote med pommes frites och en finare vinare.

L’Avenir Pinotage 2005, 269 kr, är gott men når inte riktigt upp till prisvärt. Doften är söt och syltig med massor av bär och ett uns rökighet. Syltigheten står tillbaka i smaken som istället är balanserad och god med en viss bitterhet som känns långt bak i gommen.

Kommer nog inte beställa igen utan satsar istället på pinotager som Rijk’s och Kanonkop.

Till vinet körde vi en entrecote med ben i sous viden som vi sedan brände på i pannan.

Frittarna kokade vi först i vatten, torkade och kylde ner. Körde dem sedan i olja en stund i 120 grader och torkade och kylde ner. Därefter cirka 7 minuters friterande i 190 grader. Blev en mycket angenäm krispighet och snygg yta. Genomkomponerad måltid med gott vin till.

Ajöss Mallorca och tack för cyklingen

Sista cykeldagen blev en bitvis intensiv historia med en god fika uppe på toppen av Randa.
Vistelsen på Mallorca har varit helt fantastisk och både Anna och jag har överträffat oss själva vad gäller cyklingen. På tio dagar har jag loggat 127 mil och massor med höjdmeter. Känns tråkigt att åka men skönt att komma hem. Vi är redan nu sugna på att komma hit igen nästa år.

Dag 9, semiplatt

Hårdaste dagen hittills och något av en personlig kris innan fikat. Som tur var, var det inte något värre än att två halvliterspepsi och en baguette klarade biffen. Eftermiddagen var ren propagandacykling. Till lunchen stannade vi vid en trött velodrom.

Matchade gubbarna rätt väl.

Slänger in en bild på gårdagens solnedgång också eftersom den var ungefär lika fin som kvällens.