Nyårsafton

Förra årets nyårsafton firades med cykling på torra fina barmarksstigar i minusgrader, årets nyårsafton inleddes med 1 timme och 40 minuter trainer inomhus med bordsfläkt. Skönt att vara igång med träningen igen och trots allt bara fem dagars uppehåll på grund av förkylningen.

Efter träningspasset var det dags för matlagning, inledningsvis ankleverpastejfyllda vaktlar. Här ligger några stackare och väntar på att bli urbenade.

Efter det var det dags för friterad tryffelrisotto med ett glas Bollinger till. Bollarna är utsökta och champagnen godare än väntat med fin brödighet och lagom syra.

Bollar i väntan på fritering.

En flaska skumpa.

Risotton var bara tilltugg till matlagningen för den egentliga middagen. Förrätt blev brioche med potatiskräm och brynt smör samt stenbitsrom och schalottenlök. Brioche är en kaka förklädd till bröd och innehåller mest smör och ägg.

Andra förrätten var oxsvansterrin med kantarellsoppa. Oxsvansen är fylld med ankleverpastej och den här gången har vi lyxat till det med köpepastej (den i vaktlarna var egentillverkad).

Lite enklare bubbel till soppan, Dopff. Gott det med, men med lite högre syra och inte lika fylligt.

Till vaktlarna blev det en Isenbourg Gewurztraminer som trots sin rejäla sötma är ett balanserat och fint vin. För mig är det alltid gewurztraminer som gäller till anklever, men jag vet många som föredrar torrt bubbel. Vinet smakar utmärkt och utgör en genial kombination till fågeln. Gillar!

Tyvärr misslyckades jag med urbeningen av vaktlarna så slutresultatet blev inte snyggt, dock smakade det utmärkt.

Seghesio Old Vine Zinfandel + korvmakning

Ingen träning på hela julen men det innebär inte att man inte kan träffa cykelkompisar för det. Den här gången för lite korvmakning, middag och umgänge utan svett och snor. Det blev två sorters korv, dels en fänkåls-salsiccia från Kristofer Franzéns bok, dels ankkorv med grand marniér hämtad från en amerikansk bok om korv av Bruce Aidell.

Till maten en gammal favorit och definitivt en Janne Tuba rekommenderar, Seghesio Old Vine Zinfandel. Ett fint kvalitetsvin som matchade korven och den feta polentablandningen med taleggio och kantareller på ett bra sätt.

Omdömet från en av gästerna var “bättre än Koonunga Hill”. Tur. Stort vin som passar till kraftigare mat och som kan drickas nu men som säkert håller i källaren i många år. Perfekta pizzavinet.

Alla gäster, från 5-åringen till 45-åringen, deltog med iver i korvframställandet. Som vanligt noga med hygien och kylning av maten och maskinerna. Här ligger lite halvfryst bog och väntar på att äntligen få bli korv.

Vi malde bogen tillsammans med späck, kryddade, blandade och fyllde sedan korvsprutan med smeten. Sedan var det bara att sätta igång och veva.

Smeten trycks in i korvhornet där ett fjälster har trätts på.

Ur hela grejen kommer nästan färdig korv, det enda som återstår är att snurra till den jättelånga korven till lagom långa bitar.

Korven blev bra, men som alltid med korv blir det bättre om den får ligga till sig och mogna minst ett dygn, alternativt att man fryser in den.

Adam Les Natures Gewurtztraminer

Inhandlade två gewurtztraminer i mellandagarna där den ena är designerad ackompanjatör till den ankleverfyllda vakteln på nyårsafton. Les Natures tog vi till plockmat främst bestående av torkat kött typ lomo och lite ost. Gick ner fint. Vinet smakade som förväntat men med lite obalans åt det söta hållet. Stor, fin, blommig doft. Kommer antagligen köpa igen men då kombinera  maten och vinet lite smartare.

Träningsfri jul

Förkylning med inslag av feber har gjort den här julen till en lugn historia. Mot bättre vetande tog jag den traditionsenliga joggingturen på julafton, en långsam mil, sedan dess har det varit mest stillasittande med undantag för snöskottning.

En del kul har jag hunnit med, till exempel installation av katt-TV. Egon är mycket nöjd.

Röksetupen som vanligt med en termometer för lufttemperaturen och en för köttet.

Ut pluppar två fina skinkor på 4-5 kg från G Nilsson, en rimmad och en rödvinsmarinerad (inklusive hjälp med köttspruta).

Den rödvinsmarinerade skinkan är en av de saftigaste och godaste jag någonsin smakat. Riktigt lyckad. Tillagningstemperaturen pendlade mellan 112 och 120 grader vilket verkar ge snabb tillagning, drygt 7 timmar, snygg yta och utomordentligt saftigt kött. Glöm aldrig det.

Och så har det druckits en del också förstås.

Monti Garbi Ripasso. Okej men inte jättekul.

Meerlust Chardonnay. Ekigt, rätt ointressant.

Meerlust Rubicon. Gott. Finns mer prisvärda därute men helt klart ett vin jag köper igen.

Bästa biran i jul: Jólabjór. Trots rökigheten så är resultatet riktigt lyckat. Bra rökighet, fint och fylligt utan att vara beskt. Här ska köpas mer.

Cyclocross på Järvafältet

Ännu ett roligt pass med Fredrikshofs-gänget på Järva, men den här gången i storslaget vinterlandskap. Dubbla benpass, löpning och lite mtb i veckan gjorde att benen surnade rejält men övriga cyklister var så snälla och trevliga att de inte stack iväg när det gick lite långsamt.

Strålande underlag på grusvägarna utom här när vi kom in lite för fort mot trädet här nere. Alla klarade sig oskadda, men vi var något chockade och skakiga efter händelsen. Tur att det gick bra.

Bäst på rundan var förstås fikapausen hos Malin med nybakta bullar och antagligen godaste macaronen någonsin.

Nu förvinner jag ut till internetlöst land. God hjul!

Novas Gran Reserva 2010

Hårdkörning idag med 45 minuter på löpbandet, 45 minuter styrketräning med fokus på benen och sedan dryga 50 minuters hempendling på mtb:n. Skön efterträningkänsla, men inte mycket tid och lust till matlagning. Istället hämtpizza med rödtjut, en Novas Gran Reserva Cabernet Sauvignon 2010.

Företeelser eller saker som märks som organiska/biodynamiska känns av naturen läskiga, men precis som Saltå Kvarn kan producera goda grejer trots märkliga idéer så borde Novas kunna vara ett utmärkt vin, men det når inte riktigt dit och är för lite bang for the buck för mig.

Über-fruktig doft med typiska svartvinbärsinslag. Smaken är lite kantig och Anna och jag kommer överens om att intrycket beror på tanniner som inte vägs upp ordentligt. Möjligt att lagring är grejen för det här vinet. Vinet öppnar sig något under kvällen och sista glaset är också det godaste. Trickigt att veta om det beror på luftningen, utmattade smaklökar eller en kombination.

För övrigt är benen mos efter benpasset. Blir en tung pendlingsdag imorgon.

Rijk’s Pinotage 2007

Efter avsmakning av matvinet i lördags tog kvällen en vändning mot det väsentligt bättre då allt smakade bra. Baconfyllda kycklinglår med risotto och sallad i kombination med vinet för kvällen satt som en smäck. Helgjutet. Vill också slå ett slag för Serious Eats varifrån vi hämtade risottoreceptet. Vi har gjort flera rätter därifrån med lyckat resultat och det finns massor att upptäcka.

Jag är periodare med fäbless för snipiga fransoser ibland, mustiga italienare någon annan gång, men just nu verkar jag vara inne i fruktbombs- och käftsmällsträsket. Rijk’s Pinotage uppfyller alla önskningar.

Bara doften är berusande och först kommer brynt smör/kola, för att sedan bryta av med körsbär. Smaken är kraftig och fyllig med underbart goda körsbärstoner som lutar åt sylthållet. Återigen ett fint kvalitetsvin som klarar att balansera upp den massiva fruktigheten med lagom tanniner och fina syror. Gott i sig själv och gott till maten. Janne Tuba rekommenderar jättemycket!