Strekov, Rizling-Veltlin 2015

På tips från Vinambassadören inhandlade jag 2 flaskor Rizling-Veltlin på PK-huset härom veckan. Alldeles för få, för det här var strålande gott. Till andra flaskan får jag tänka till vad gäller tillfälle och vad som ska ätas, eller göra en klassiker och tänka att fan, nu är det dags, och ta den till random pizza.

Hade inte reflekterat så mycket innan öppnandet över vilket vin som skulle visa sig. Gult och oklart, och klara orangea toner i doften och smaken. Naturvin liksom. Och, viktigast av allt, asgott! Frun säger "orange och funky". Jag säger, inte så funky, mycket citrus, lite aprikos och en smula tanniner, och faktiskt inte alls svårfattligt. Jag tror att det här kan passa vem som helst. Tyvärr verkar flaskorna på bolaget vara slut så det är bara att hålla utkik efter Strekov framöver.

Grillad korv från Franzéns chark. Egon
gillade också korven, men förlorade fajten.

Köttfrukt

Det här blev en alldeles förträfflig förrätt på nyårsaftonsmiddagen, kycklinglever som såg ut som en mandarin. Originalreceptet kommer från Heston Blumenthal och är därför rätt meckigt och tar 5-6 dagar att göra, men resultatet är väl värt att vänta på och helt klart höjdpunkten på kvällen. Här finns en detaljerad genomgång av receptet.

Vi började med marinering och sedan reduktion av schalottenlök, timjan, vitlök, Madeira, Ruby och White Port samt Brandy.

Därefter körde vi, i separata påsar, smör, ägg med alkoholreduktionen och kycklinglever i 50 grader sous vide.

När ingredienserna uppnått temperaturen var det dags för mixning till en fin slät puré.

Den ambitiöse kan sedan köra smeten genom en sil, men vi gav upp efter ett tag, den var slät nog från början.

Smeten fick stå i vattenbad i ugn i 100 grader tills den nådde 64 grader. Sedan in i kylen i ett dygn så den kunde sätta sig.

För att få till den sfäriska formen använde vi silikonformar för att först göra halvklot av moussen som vi lade i frysen. Sedan vara det bara att värma de plana sidorna och “svetsa” ihop till bollar. In i frysen igen.

För att få till ytan, coatingen, så gjorde vi en gelé på mandarin med en hel del gelatin och glukos i.

Sista momentet var att lägga på gelén i flera lager runt bollarna. För att det skulle funka behövde bollarna vara frysta, och frysas om mellan varje omgång lager. Gelén höll vi på cirka 33 grader.

Det gick precis att balansera bollarna i frysen med muminmuggar.

Före servering en försiktig upptining av bollarna under 6-7 timmar, en anings tillplattning och så garnering med lagerblad samt stekning av bröd som tillbehör.

Snyggt, och vansinnigt gott med kycklinglevermoussen som bryts mot mandaringeléns syra och sötma. Till köttfrukten drack vi en chenin blanc från Pithon-Paillé. Vi har käkat sämre förrätter.

God julskinka!

Sådär, den traditionella julskinkerökningen är gjord med enastående resultat, två extraordinärt saftiga och rökiga skinkor. Båda köpte vi på Hornudden, den ena var färdigrimmad och den andra färsk som vi hade i rödvinsmarinad i drygt två veckor. Gissa vilken som är vilken.

Därefter blev det prepp av grillen med varvning av grillkol och körsbärsträ från trädgården. Gjorde en liten video om hur grillningen går till som kan ses här.

Tillagningstemperatur 110 grader och skinkorna tog vi av när de nått 67 grader. Tror att jag hittat formeln för att lyckas med skinka. Historiken finns på MyFlameBoss.

Som bonus slängde vi på en laxsida efter skinkorna, den återstår att smaka.

God jul!

Gotland360–bästa loppet

Så har återigen den årliga cykelhöjdpunkten Gotland360 gått av stapeln. Succé!

Det här blir inte så mycket text, men långt ändå för att ni ska få en känsla av hur loppet är för någon som cyklar/fikar hela rundan plus bonusrundan på Fårö på fredagen.

En av de viktigaste grejerna med ett cykellopp är självklart hur man laddar inför det. Näringsintag, mackronutrienter, kost, dryck, nutrition, kalla det vad du vill, men det är såklart avgörande för utfallet av ett lopp. Min erfarenhet är att man alltid ska börja med förfest, i det här fallet som uppvärmning på torsdagkvällen inför middag på Gåsemora på Fårö.

Därefter 3-rätters middag med vinpaket. Först ut en vegetarisk tatar med en massa gott.

Därefter lammlägg.

Sedan en liten mellanrätt på äppelkake-energy bar med vaniljsås.

Och som avslutning en gudomlig efterrätt baserad på salmbärsglass.

Efterfesten var hyfsad suddig med bra sportdryck i form av öl.

Det blev som vanligt en idealisk uppladdningsmix av kolhydrater, fett, protein och alkohol. Som upplagt för ett perfekt 3-dagarslopp.

Som alla erfarna cyklister allt gör så började även vi med sent mek och pumpning.

Det var sjukt krävande men som tur är startade loppet så här.

Snart redo.

Därefter följde en hård 17-kilometersetapp. När vi nästan höll på att gå tomma kom oväntad räddning.

Därefter var det bara att köra.

Vackra Fårö.

Och åt andra hållet.

All utsikt tärde på krafterna, och när det äntligen efter ett par mil blev dags för stopp på Kutens blev Temposkägget så här glad.

Rejäl paus krävdes.

Kutens bjöd på crepes.

Sedan följde fredagens längsta sträcka på säkert flera mil. För den som är sugen på att se rutten finns garminlänken här. Väl framme i mål blev det en mild chili.

Efter den hårda dagen kände Anna och jag oss tvungna att tanka energi på Amarillo, finöls och finmats-restaurang i Visby. Inga bilder därifrån då vi inte ens orkade lyfta mobiltummarna.

Dag 2, garminlänken här, var betydligt längre, 20 mil, men med tanke på att det var sisådär en 7 depåstopp så hade vi chans att greja det. Först en macka.

Sedan börjar minnet svika något vad gäller ordningen på saker, men kanske att saffranspannkakan kom härnäst.

Sedan kom det någon form av kroppkaka som inte var en kroppkaka utan istället bröd med kroppkakefyllning. Inte dumt.

Och möjligtvis glass därefter.

Mot förmodan så cyklade vi lite mellan maten.

Och kissade.

Men det var mest korta stunder. Ett av favoritstoppen på Gotland360 är den traditionella laxlunchen på Holmhällar. Alltid skönt att pusta ut efter hårt jobb.

Efter lunchen körde vi en kort sväng innan första och enda punkan inträffade. Skönt med paus för fikabenen.

Efter lunchen följde naturligtvis ett par depåer, det var ju ändå nästan 6 mil kvar. Till exempel Kattlunds.

Och så lite kringlor och Gotlandsdrikku.

På grund av den påvra utspisningen längs vägen fanns det, välplanerat nog, flundra och öl vid ankomsten.

För att vi inte skulle riskera att gå och lägga oss hungriga fick vi festa loss på helgrillade lamm med potatisgratäng och öl på kvällen. Anna och jag stängde som vanligt festen vid 22-tiden. PARY ANIMALS!!!

På söndagen vaknade vi upp på Smakrike och intog en stadig hotellfrukost, vi hade hört att det kanske skulle dröja hela 2 mil innan nästa möjlighet till näringsintag. Kanske går det att lista ut den enorma sträckan till första stoppet via garminspåret här. Den här gången var det laxmacka på menyn.

Misstänker att det var här någonstans spelemännen och kajpsoppan kom in i bilden. En vansinnigt bra depå, med finfint buskage som fick en hel del näring.

Och så, bara en liten sväng till norrut kom lunchen.

Nu var det bara upploppet kvar. För att stärka alla stackars cyklistben bjöds det på gotlandsbullar.

Så till sista depån, Lumbalumbagrottan, där vi fick gå in i mörkret för att käka ramslökssoppa. Tyvärr var det för mörkt för att fota så ni får en bild på en glad gubbe istället.

Tja, som kanske framgår så är inte det här cykelloppet för den som vill gå ner i vikt. Vågen pekar på åtminstone 1 kilos uppgång, men bara muskler såklart. Summa summarum så var det här en suverän helg med umgänge med sköna cyklister, lite cykling och massor med mat. Det enda loppet där alla cyklister ser glada och nöjda ut hela tiden. Som bästa bonusen avslutades helgen med det helt unika att jag fick köra på färjan sista av alla. Häftigt alltså!

Nu blir det diet ett tag framöver.

Pithon-Paillé La Fresnaye 2013

Pithon-Paillé har blivit en favorit bland favoriter. Alla viner jag druckit av har smakat underbart och gjort mig glad.

Vi drack det här för ett par veckor sedan och självklart misslyckades jag med att ta några smaknoteringen, men det är ändå värt ett blogginlägg då vinet, trots sina 205 spänn, är klart värt att testa för mina kompisar som normalt sett håller sig inom en mer begränsad och rimlig vinbudget. Prettovin som jag tror det är hög sannolikhet att vem som helst gillar.

Vinet är gjort på chenin blanc och har lagrats 10 månader på fat. Fritt ur minnet så kan jag säga att det är rejäl frukt, mycket citrus och en del aprikos i smaken. Jag tycker också att det är en del orangea toner i vinet, men jag har ingen aning om det förekommit någon skalmaceration eller hur det är gjort. Passar säkert med lite fetare tillbehör. Alldeles oavsett så är det vansinnigt gott. Köp hos Gastonvin nu.

En annan favorit bland favoriter är Yotam Ottolenghis och Sami Tamimis kokbok Jerusalem. Fiskbullarna i bakgrunden ovan är hämtad därifrån (Fish & caper kebabs, som de kallas där). Till det picklade citroner och aubergineröra. Köp även den!

Fikatur via Selaön med Anna

Idag blev det en extra fräsig cykeltur med Anna. Från Björktorp till Stallarholmen och sedan en artrik väg på Selaön.

En ny väg för oss och fantastiskt vacker. Ta vägen mot Äleby gård och sväng efter några kilometer av mot Förberga, och där är den. Vi såg massor under turen: gravplatser, rovfåglar, får, och en död räv, sjukt artrikt helt enkelt. Så här nöjda var vi över det.

Den här vägen är klart värd en sväng för er som utgår från typ Strängnäs, Södertälje eller Stockholm. Det blir inte heller sämre av att Printz bageri ligger i närheten. Även det värt en omväg.

Fullproppade med nyttigheter och med en surdegslimpa i ryggan drog vi vidare hem för att inta den första vinfria middagen på en vecka. Imorgon ordnar det upp sig igen.