När jag vittjade stockholmsbrevlådan idag så fann jag ett brev från Randonneur Stockholm med medaljer och kort från gamla lopp. Bland annat en medalj från när jag 2013 lyckades bli Super-randonneur för första gången.
För er som inte vet så behöver man, för att kunna titulera sig super-randonneur, genomföra en serie lopp på 20, 30, 40 och 60 mil respektive under ett kalenderår, vilket jag gjorde april-juni 2013. Jag är mäkta stolt över att jag kom över tröskeln och klarade av att genomföra de skrämmande distanserna, och faktiskt är det är nog en medalj värd att spara. Nu känns det så klart inte lika märkvärdigt, men då flyttade jag mina gränser för vad jag klarar av.
Med följde också en massa brevet-kort, randonneurens viktigaste grej att hålla ordning på och beviset för att man klarat ett lopp. Tillsammans utgör de beviset på mina två, hittills, genomförda serier (en till förra året).
Det här var en kul påminnelse om tidigare lopp och utvecklingen jag gjort, särskilt nu när motivationen kanske inte är på topp. Vilket år som helst är det dags för en ny serie.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar