Kanontrevligt besök av triathlonlegendaren Ted Ås som höll ett inspirationstal på torsdagen för att sedan ha sim- och löppass på fredagen och lördagen. Jag valde att hänga med på ett teknikpass löpning, vilket faktiskt var rätt inspirerande och fick mig sugen på att springa lite mer. Innan dess var vi dock ut på en liten cykeltur som vanligt.
Ted hojade med oss och tempot trissades upp rätt hårt emellanåt och jag fick släppa vid ett par tillfällen.
Åter på favorithaket i Petra med känd meny.
Här någonstans började den ackumulerade tröttheten att ta ut sin rätt. Sista cykeldagen hängde jag bara med halvvägs på det som skulle blivit en liten lugn avslutningsrunda. Efter Antrax tog jag på egen hand turen via Calvia, över militärbacken och hem till Arenal.
Sammanbitna herrar undrar hur i hela friden Petter lyckades hitta haket med sunkigaste miljön i Antrax som även hade total brist på utsikt. Men mackorna var goda.
Efter lunchen splittrades gruppen och de andra grabbarna körde på hårt längs kusten. Själv hade jag ett tag sällskap av lite getter.
Cykeln fick också vila och njuta lite av utsikten.
Men bäst av allt var mina nya klungkamrater. Härlig ordning och reda i ledet och inte en km/h för hög hastighet någonstans. Den djävlen hade cykelkorg också.
Avslutade trippen med att cykla omkring med en glass i näven längs strandpromenaden. En mycket värdig och fin avslutning av cykelveckan.
Sista dagen var resdag och jag måste erkänna att det gjorde lite ont att behöva lämna Mallorca.
Suveränt arrangemang och bra reskamrater. Skönt att vara hemma men längtar tillbaks.
Ett sista tips. Köper du sprit på flygplatsen och sedan har ett byte, se till att få påsen förseglad. Jag lovar, det är en bra idé.
