Trevligt att få testa en Ridge igen, den här gången en ung zinfandelblandning som vi öppnade i god tid innan middagen.
Och just ikväll kände vi för att experimentera lite i Serious Eats anda med att göra hash browns i våffeljärnet. Äntligen fick vi nytta av grönsakssvarven för att tälja till snyggt smala potatisremsor.
Vi blandade med lite lök, salt och peppar och körde dem sedan i järnet.
Under tiden puttrade såsen på med örter, vin och grönsaker.
Efter att silat och rett såsen återanvände vi pannan till lammracksen.
Vad bra det blev! Potatisen var riktigt skönt krispig. Tips för den som testar är att efter att ha strimlat potatisen, lägga den i en diskhandduk och sedan pressa ut så mycket vätska det går. Säkert en av nycklarna för att få till den fina konsistensen.
Till maten var vinet perfekt. Fylligt, rejäla tanniner, god mörk frukt med en del anis-hintar och fattoner. Gott redan nu men vinner säkert på att sparas något år. Tur att jag har ett par till. Enda anmärkningen är att vi kunde haft än mer smör i såsen för att balansera upp det goda vinet.
Strax dags för ost och Dow’s Colheita från 1982, därefter nygjord glass med jordgubbar och smultron. Får duga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar