Resan fortsatte sedan precis lika löjligt fint som den startat, sol, värme, lagom vindar, trevligt sällskap, och fina rundor. Dag 7 till Sineu och Petra och som vanligt återhämtningssportdryck vid hotellet. Dag 8 en kortare sväng där vi pallade apelsiner som vi festade upp längs vägen. Fläckarna på asfalten var de enda spåren efter vår kriminella aktivitet.
Redan vid ankomst till Mallorca lanserade jag idén att vika en dag för en cykeltur till Cap Formentor, ingen lek för någon med många mil i benen, men som tur var var det några till med tillräckligt masochistiska tendenser för att trippen skulle bli av. Dag 9 blev en heroisk dag med över 19 mils cykling och många höjdmeter. Här Port de Pollenca sett från vägen ut till Cap Formentor.
Enormt häftiga vägar och vacker natur. Storslagna vyer och till min glädje en get (till vänster i bild).
Efter besöket vid fyren tog vi en välförtjänt fika i hamnen med tillhörande gruppfoto.
Jag är så nöjd med att turen blev av, en mäktig upplevelse.
Sista cykeldagen kramade Brian ur det sista ur benen på oss genom sitt sadistiska ledarskap tills vi till slut tog gemensamt farväl av Palma för den här gången.
Och så tyvärr till hemresedagen. Av någon anledning vaknade jag i ottan före alla andra, tog en morgonpromenad och upptäckte att de slätar till sanden på stranden varje morgon. Här pajar jag det.
Bye, bye, platjan! Kanske ses vi nästa år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar