Har varit en bra dag med spinning med Anders på BalanZe, fint februariväder med värmande sol och inköp av fritös vilket var på tiden. Som grädde på moset en ny, för mig obekant, Seghesio och kul matlagning. Älgburgare med tryffel- och kantarellaioli på surdegsbröd med potatisklyftor gjorda i den nya fritösen. Till efterrätt clafoutis (dock ingen riktig clafoutis eftersom vi använt plommon istället för körsbär, så det här är nog snarare en flognarde som kan ha nästan vilken frukt som helst i sig) med vaniljkräm.
Vinet är härligt mörkt och det är en fin fruktig doft med vaniljsötma (typ). Första intrycket av smaken är att det är stramt, fruktigt och mycket tanniner. Till burgarna är vinet suveränt, och aiolin rundar av och balanserar tanninerna. Jäkligt gott, men når inte riktigt fram till nivån för Old Vine Zinfandel. Med tanke på priset på 299 kronor flaskan så blir det inte Janne Tuba rekommenderar men jag ser fram emot att öppna de flaskor jag har kvar. De kommer nog få ligga till sig något.
Idag fick vi lattja med extra många apparater. Först fritösen.
Sedan körde vi klart burgarna i vår SousVide Supreme för att senare steka på dem hårt och hastigt. Så här ser älgburgare ut när de är färdigsousvideade till 58 grader.
Slutresultatet blev utomordentligt lyckat. Potatisen kokade vi färdig i klyftor först, sedan fritering i 150 grader i 7 minuter och slutligen, efter torkning och kylning, 5 minuter i 190 grader. Nästa gång testar vi längre tid på den lägre temperaturen för att se om det kan bli ännu krispigare.
Strax är flognarden klar och kanske att det kan bli en droppe Lustau till den, men det är en annan bloggning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar