lördag 30 april 2016

Premiärtur med klubben

Fasen, det är kul att cykla. Mer sånt här kommer det att bli efter maran. Dagens pass med klubben var verkligen ett kvitto på hur kass min cykelform är och jag tror jag behöver lära av Conny hur man fyller på energi på rätt sätt.

IMG_20160430_115153

Kaloriinnehållet motsvarade nog ett par bättre pizzor.

Dagens rutt blev 133 km drygt och var ett bra genrep för Anna och mig till Södertäljes 20-milare på torsdag. Nu dags för jogging (om jag orkar).

Rutten

tisdag 19 april 2016

UrsvikXtreme 16

Så var då årets löpserie i Ursvik igång, den här gången med möjlighet att välja mellan hela banan på 15 km, eller en nerkortad variant på 7,5. Jag tvekade något innan men beslöt mig så klart för långa loppet. Ingen vila från cykling och löpning, en extremt jobbig banprofil och långpass i söndags gjorde att förväntningarna var minst sagt låga, men det gick riktigt bra.

Summa summarum: 15,07 km, 1:24:17 och därmed tempo på 5:36 min/km. Garmin-länken här.

Extrembanan

Innan var jag säker på att ligga över 6-minuterstempo totalt sett så det här var förvånande. Ingen vila, rejält stumma ben och en vurpa längs vägen gör att det borde vara lätt att kapa ett par minuter vid nästa tillfälle. Det förutsätter ju förstås att jag vilar innan och att jag låter bli att vurpa. Inga garantier för någondera.

Med mitt löptempo hamnar jag långt ned i resultatlistorna. Misstänker att jag är rejält sämre på löpning än på cykling, men det är rätt kul ändå. Det var också en reflektion att löparna var ovanligt glada för ett lopp, men det verkar ofta vara så på lite mindre och prestigefattiga loppen. Alla tävlar mot sig själva och är nöjda så. Det här loppet har inte ens gemensam start. Häng med!

söndag 17 april 2016

Äntligen långpass

Ett sexpack vatten, tejpade bröstvårtor och 31 kilometers löpning i 5:37-tempo. Helt okej söndag i Strängnäs.

Banan

Progression verkar vara ett glömt koncept i min värld, i stället drämde jag till med 3 mil direkt på första ordentliga långpasset sedan jul. Viss tveksamhet i det begåvade i det och vi får se hur kroppen håller i veckan. Dock funkade själva passet skapligt även om jag inte är tillbaka i formen. Jämnt tempo passet ut och den här gången hade jag med mig vatten så det var inget problem. Men oj vad det tog på benen. Måste få till ett par, tre längre pass till innan maran.

lördag 16 april 2016

Wooing Tree Blondie 2015

Härom veckan stegade jag in på Systembolaget i Bromma Blocks och råkade då snubbla på en vit Pinot Noir utan bubblor vilket jag aldrig testat förut. Köpkravet blev för stort och därmed kom jag hem med en Wooing Tree Blondie. Att vi dessutom använde grillen igår kväll gjorde att ett litet bloggsug uppstod. Först så klart tändning och Lambrusco med subtil selfie (vinet på tips från Reuterdahl, faktiskt första gången jag dricker Lambrusco men verkligen inte sista).

Lambrusco

Därefter kom vi igång med öringen och musslorna. Först upp med grillen i drygt 200 grader och sedan på med fisken. Vi körde gallren högt och direkt värme. Därefter på med musslorna vid vändningen.

IMG_5132

Det här är första gången vi testar att grilla musslor och resultatet är skyhögt över förväntningarna dock med undantag av de största musslorna som var på gränsen till för snålt tillagade (inte helt fräscht). De mindre var perfekta i konsistensen, inte en tillstymmelse till seghet, och smaken precis lagom kryddad med skönt grillstuk. Bland de bästa musslor jag ätet, så det här gör vi om. Till musslorna och fisken en Wooing Tree.

vinet

En ny och verkligen trevlig bekantskap. Det första och dominerande intrycket är mineralen, schysst stenkross som ändå inte är för tuff. Ovanpå det nässlor och örter och ett stråk av jordgubbar. Torrt och bra syra gör det här till ett vin som är lätt att gilla för Janne Tuba. Dessutom funkar det helt okej till maten. Prissättningen på 179 kronor känns bra, ett utmärkt vin och helt klart udda jämfört med mycket i vitvinssortimentet.

Fisken och musslorna serverade vi i panna tillsammans med potatis och sallad.

fisk

Lärdomar. Den direkta värmen mot fisken var något för hård. Här kan det nog vara lämpligt att behandla grillen mer som ugn och använda deflektorstenarna. Grillsmaken kommer ändå att vara där. Temperaturen var perfekt för tillagningen, men nästa gång sorterar vi musslorna i två högar, en med stora och en med små, där de stora sedan får ligga kvar på grillen lite längre vid tillagningen. Vinet passade utmärkt till och vit Pinot köper jag gärna igen.

söndag 10 april 2016

Racerpremiär

Äntligen! Trots mellanår med cykling och trilskande hälsa så kom jag iväg på racerpremiären idag. 9 mil över Skottvång. Min skugga var snabbare än jag idag.

IMG_20160410_132758

Vi körde en stund med vingelpellarna från Mariefred, men gladast var jag förstås när jag körde på egen hand.

IMG_20160410_142755

Eddy njöt också till fullo, men var trots allt nöjd med pausen efter Skottvång i väntan på våra cykelkamrater.

IMG_20160410_150404

Riktigt najs och helt oväntat kommer jag nu avsluta dagen med lite grillning.

Grillad pizza

Tänk att världens tråkigaste rotfrukt palsternackan inte bara duger till det, utan faktiskt excellerar i konsten att vara chips. Skiva tunt, fritera, salta och njut. Perfekta snacks till grillningen.

chips

Huvudnumret för kvällens grillning var pizza, men först tänkte vi köra pimientos de padron, det vill säga att det blev två olika grillkonfigurationer. För småpaprikorna körde vi upp grillen i 200 grader, hade gallren på hög nivå och sedan teflongaller för själva grönsakerna. Inför pizzan blev det omkonfiguration, vi la på deflektorstenarna och pizzastenen från webergrillen.

setup

Sedan upp med temperaturen till 320 grader för första pizzan.

temp

Från det att vi la på stenarna till första grillningen lät vi grillen stabilisera sig under dryga halvtimman. Jag kan tänka mig att vänta ännu något längre nästa gång. Pizza nummer 1, pizza bianco med jordärtskockor körde vi i 7-8 minuter med en vändning.

pizza1

Bra krispig botten och väldigt god.

Till pizza nummer 2 testade vi att höja temperaturen ytterligare, nu till 360 grader. Här fick grillen ytterligare 30 minuter på sig innan vi la på pizzan. Den här gången grillade vi i totalt 5 minuter med en vändning. Resultatet blev fantastiskt bra. Pizzabotten är perfekt krispig på ytan och mjuk inuti. Den hade kunnat få mer färg på ovansidan och jag tror att tricket är att få upp pizzastenen ännu högre.

pizza2

Tomatsås och champinjoner på pizza nummer 2 som vi sedan dressade med prosciutto och sallad. Till hela måltiden drack vi utmärkta Barbera dell Monferrato Livio Pavese från bolagets standardsortiment (och därmed också på bolaget i Strängnäs).

Det har blivit många grillade pizzor genom åren men den här gången blev resultatet det bästa någonsin. Helt säkert beror det på den höga jämna temperaturen och användningen av stenarna. Pizzadegen är perfekt tillagad, både mjuk och krispig och nästa gång skall tillagningsytan höjas något genom extra galler i grillen för att kanske lyckas få mer färg på ovansidan pizzan. Nära perfektion denna gång men det går alltid att skruva till någonting.

lördag 9 april 2016

Entrecote på primogrillen, och en Ser Gioveto

Igår gick segertåget för den keramiska grillen vidare till station entrecote och den bästa grillsmaken hittills. Anna hade ordnat ett par inte speciellt märkvärdiga, men ändå helt okej skivor från Daglivs.

skivorna

Efter förra helgens premiärgrillning behövde grillen matas med lite kol, och för den här typen av grill är det bara att fylla på, den gamla kolen behöver inte städas bort. Efter påfyllning blev det tändning med ineffektiv eltändare (läge att köpa annan modell). Därefter började det hårda arbetet med att kontrollera hur glöden tar sig.

prepp

När glöden började komma igång stängde jag locket och öppnade topp- och bottenventilerna till max. Sedan var det bara att se på när temperaturnålen sakta klättrade mot målet på 250 grader. Strax innan målet var det lagom att dra igen toppventilen till hälften för att nå stabil temperatur (jag fipplade en del fram och tillbaka här innan jag kom fram till att hälften var lagom, det är en stund kvar innan jag får bra känsla för hur temperaturregleringen funkar).

Med allt fixt och färdigt och svartkålen i det närmaste klar la vi på köttbitarna och stängde locket. Total grilltid på 7-8 minuter och två vändningar. Resultatet blev något får hårt draget kött (detta är verkligen en randanmärkning, men grilltiden kan minskas en minut) och en helt ljuvlig grillsmak som jag inte lyckats uppnå med några av de andra grillarna.

Maten

Till maten blev det en toskanare som fått lega till sig något år i källaren, en Ser Gioveto Rocca delle Macie 2006. Helt klart bra matchning till den goda grillsmaken och vitlökssmöret.

Fascinerande hur djup och god grillsmaken i köttet blev. Jag gissar att ju tidigare efter tändning som matlagning sker, desto större grillsmak då intensiteten i glöden fortfarande är hög gör att hålla temperaturen. Läge för experiment med andra ord. Ikväll fortsätter testningen och då blir det pizza som jag hoppas återkomma med rapport om.

fredag 8 april 2016

Tillökning i familjen, välkommen Primo Oval XL 400

På lördag förmiddag på väg in till Strängnäs för att handla mjölk och källsortera lite glas lät jag undslippa mig förslaget att kanske åka till Gilla Grilla i Västerås för att titta på grillar. Anna var med på noterna direkt och dagen blev helt klart annorlunda mot planerat.

Vi (mest Anna) har kollat på keramiska grillar i några år nu och särskilt på primogrillarna. Meathead på Amazing Ribs har skrivit flera utmärkta recensioner av grillarna. Läs gärna på om keramiska grillar. Häftiga egenskaper som att de klarar extremt stort temperaturintervall, de är snabbtända, håller stabil temperatur med mera gör dem högintressanta för den matlagningsintresserade. Trots det, det är en stor och dyr pjäs vi talar om, så fick vi lite beslutsångest när vi strosade runt bland grillarna och var tvungna till en paus på IKEA (jag åkte till IKEA frivilligt). Ett par timmar senare var tvekan över och vi lyckades på något sätt få in alla grejer i bilen. Här har vi packat upp själva grillen och påbörjat monteringen. Darth Vader-hjälmen i bakgrunden är pizzaugnen till webergrillen.

Snart

Allt medföljande från insatser via stålramar till skruvar var gedigna saker och monteringsinstruktionerna så lätta att jag förstod dem. Det stora kruxet här är att grillen är vansinnigt tung, över 91 kilo så tipset är att ta hjälp. Anna och jag grejade biffen precis men jag måste erkänna att det bitvis var nervöst. Vi pustade ut när monteringen var klar.

Monterad

Förutom tyngden och otympligheten på grund av storleken så var allt extremt lättjobbat och det var inte mycket tid som förflöt från hemkomst till färdig grill. Den sedan tidigare planerade menyn bestod av gratinerad skrei med pilgrimsmusslor som vi skulle gjort i ugn. Uppenbart läge att testa grillen med andra ord.

Det verkar som att keramiska grillar uteslutande matas med grillkol och att de är extremt lätta att tända. Här har jag använt två tändblock som fick brinna i 5 minuter vilket var tillräckligt för att komma igång. Som alla grillar verkar dock även den här kräva någon form av ölintag vid tändning. Märkligt.

GrillOBira

Det första jag reagerar på är hur snabbt vi är igång från tändning till grillning. Det andra är hur snabbt det går att reglera temperaturen. En justering av toppventilen och du ser nästan omedelbart en förändring av värmen. Efter att ha fått upp grillen i 200 grader slängde vi in gratängen på chans. Så klart fick vi inte till någon bränd yta och så drog vi pilgrimsmusslorna för länge. Rätt gott ändå.

gratin

Det är rätt okej att misslyckas på första försöket, men vi blev direkt sugna på att testa något annat. Andra försöket fick bli någon typ av efterrätt/nattamat i form av kycklingben.

kyckling

Om gratängen var tveksam kan vi snacka framgång här. Bra grillyta, jättesaftiga och galet bra grillsmak. Det här är snyggt på allvar. Ser fram emot många, långa grillaftnar.

söndag 3 april 2016

Pinngrillade kotletter av Linderödssvin

Härom helgen passade vi på fredagkvällen på att ta vägen förbi Örsundsbro och utmärkta Franzéns Charkuterier. Där görs det goda grejer på Linderödssvin typ torkade delar, olika typer av korvar, smaksatt flott med mera, men det finns även en del styckningsdetaljer i disken. Vi fick bland annat med oss filé, revben, Secreto Iberico, korvar, någon torkad grej och så, så klart, snygga kotletter med fantastisk fettkappa.

IMG_5013

Planen blev att köra kotletterna sous vide under cirka 3 timmar för att sedan pinngrilla. Under tiden passade Anna på att fritera Enoki som vi fått i grönsakslådan.

IMG_5022

Väldigt gott som tilltugg till matlagningen.

IMG_5029

Åter till huvudnumret, kotletterna. Planen var att få lagom tempererat kött med bra grillsmak och yta. Tillagning sous vide är i det närmaste självklart för att få den perfekta temperaturen rakt igenom köttet. För att få till en bra yta utan att förstöra temperaturen krävs då snabb tillagning på hög temperatur och då är pinngrillning perfekt. Vi började med att preppa grillen med pinnar från trädgården, vi proppade den full.

IMG_5010

Därefter tändning.

IMG_5032

Om pinnarna är torra så tar elden snabbt fart och tidsfönstret för tillagning är inte så stort. När de värsta flammorna lagt sig så är det bara att lägga på köttet och det tog inte mer än ett par tre minuter för att få det färdigt med gott resultat.

IMG_5036

Till köttet en faktiskt alldeles utmärkt Baron De Ley Varietales Graciano 2012.

Har ni möjlighet så handla av Franzén, han gör även schemalagda leveranser till Uppsala och Stockholm på helgerna, beställningsformulär finns på hemsidan. Jag lovar att det är bra grejer. Kotletterna från Linderödssvinen blev saftiga med djup fyllig smak och perfekt yta. 58 grader sous vide och vrålande het grillning klarade biffen!

Mars - sammanfattning

Hack i skivan minst sagt. Ännu en månad i krankhetens tecken och duktigt dåligt med träning. Längtar efter en sammanhållen period på några veckor med bra träning och det kommer att behövas till juni. Hoppas att nästa månadssammanfattning kan skrivas i lite mer positiv anda.

Löpning: På något konstigt sätt har jag fått ihop 13 pass trots sjukdom. Hyfsat korta pass dock och totalt fick jag ihop drygt 11 mil.

Cykling: 31 mil cykling med i princip bara pendling, en cx-tur dock. Två riktigt bra och kvalitativa sufferfest-pass också. Kul!

Målsättningar april: Att hålla mig frisk och i alla fall få ihop 2 längre löppass.